Ex nihilo – vår bräckliga ekonomi

Bild

Andreas Cervenka skriver på Svenska Dagbladet idag om vår bräckliga ekonomi med sin stora och ökande skuldsättning. Pengar som tillförs marknaden nu spenderas i allt mindre utsträckning på värdeskapande investeringer. Istället spenderas de på sådant som redan producerats, på konsumtion. Bland annat verkar vi nu ha en bostadsbubbla på väg att brista, om än inte alldeles omedelebart. Svenskarna, som privatpersoner, tillhör det mest skuldsatta folket i hela Västvärlden. Vi har generellt sett inte särskilt stora besparingar eller reserver och den förmögenhet vi har är ofta knuten till bostäder som vi lånat till, till låg ränta och utan att amortera särskilt mycket.

Förr i tiden brukade pengar motsvaras av en viss mängd ädelmetall, vanligtvis guld eller silver. En bank var tvungen att ha en mängd silver eller guld som motsvarade värdet på de sedlar man ställt ut, för när som helst kunde kunden begära att få växla in sin sedel mot silver eller guld. Idag är det inte så. Bankerna skapar pengar ur ingenting när de behöver konsumeras, som skuld, lite förenklat. Något guld eller silver som täcker värdet av de nya pengarna behöver inte tillföras eller ens finnas i bankens ägo. Våra pengars värde bygger, åtminstone i rent fysisk bemärkelse, på… ingenting (lat. nihil). Det är endast vårt förtroende som håller uppe värdet på våra valutor.

När Tyskland tidigare i år beslöt sig för att ta hem sin guldreserv, som till stor del förvaras hos den amerikanska centralbanken i New York, fick de veta att det skulle ta sju år att få hem guldet.

Ett uns – 31 gram – guld kostar idag 1 309 dollar. Om man tittar på den totala penningmängden i USAs ekonomi så skulle ett uns guld behöva kosta närmare 14 000 dollar för att täcka alla de dollar som finns på marknaden. Det låter som en stor, nästan osannolik, förändring i guldpriset. Men något liknande skedde under senare halvan av 70-talet. Fram till 1971 tillämpades Bretton-Woodssytemet vilket innebar att man hade rätt att växla in sina amerikanska dollar till en viss mängd guld. Mot slutet av 60-talet började bland andra Frankrike utmana USA och kräva att få ut guld för sina dollar, vilket fick president Nixon att i augusti 1971 lämna Bretton-Woodssystemet. Det blev lite för dyrt att åka till månen och att kriga i Vietnam. 1973 insåg de oljeproducerande länderna kring Persiska Viken att de hade Västvärlden i ett skruvstäd och höjde priset på olja kraftigt. Vi fick en akut oljekris och har sedan dess haft väsentligt högre bensinpriser, till exempel. Från mitten av 70-talet fram till 1980 steg sedan guldpriset 24 gånger.

På bilden ovan syns en American Silver Eagle – ett silvermynt som i dagligt tal kallas silverdollar. Det är ett uns silver. Det finns ungefär 16 gånger så mycket fysiskt silver som det finns guld i världen. Mot bakgrund av det borde guld alltså vara 16 gånger dyrare än silver. Silverpriset just nu är 21,70 dollar per uns (31 gram), alltså är guld 60 – inte 16 – gånger dyrare än silver. Av denna anledning finns det de som tror att silver kan komma att stiga i värde till och med mer än guld, i takt med att folk får allt sämre fortroende för världens valutor och börjar att åtminstine i någon utsträckning använda ädelmetaller istället.

http://www.svd.se/naringsliv/andreas-cervenkas-kronikor-samlade_8437534.svd?sidan=15

http://www.hiddensecretsofmoney.com/videos/episode-3

http://silverprice.org/

http://goldprice.org/

Här kan man se priser på silver och guld i svenska kronor, per gram eller uns:

https://www.libertysilver.se/

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s